Sunday, March 7, 2010

[REQ] Earlie Camp Slaughter Review From Ye Olde Days of Darkdisc.com, in Swedish!

Här är min tidiga recension av Camp Slaughter som efterfrågats. Jag skrev den några dagar efter jag sett den på biografen och skickade texten tillsammans med bild på Marklund till den tidiga Darkdisc-sajten där jag skrev krönikor och annat under en period... Enjoy!


CAMP SLAUGHTER



I rollerna: Annika Marklund,

Fred Andersson,

Christian Magdu, m.fl.

Regi: Martin Munthe

Manus: Alina Warne

Producent: Anneli Engström

Distributör: Sandrews

Biopremiär: 17 januari

DVD-premiär: 5 maj



”Skrattretande skräckis”, ”Överkorkad dialog”, och ”Nicke Lilltrolldrama” – det var dessa kritikerrosade uttalanden som fick mig att gå till gamla Palladium i Växjö och se CAMP SLAUGHTER på vita duken. Det är en nyproducerad svensk skräckfilm, vilket sannerligen inte tillhör vanligheterna och bara det faktum stärkte mig i mitt beslut. Från början var storyn redan klar: En tokig kvinna bor i ett slott med sin nedbrutne make och deras förtryckta son. Modern ligger med sonen i ett försök att få sin efterlängtade dotter (”Pretty Bunny”), men får ännu en son som hon klär i klänning och huva och slänger ner i en brunn. Döm om min förvåning när ett gäng ungdomar strax därefter slår sig ner i ett hus i skogen intill och sedan stöter på lilla ”Pretty Bunny” som precis har flytt ur fångenskapen. Hubba! Handlingen är inget att klaga på egentligen (jag har sett värre!). Den följer inte alltför slaviskt de klassiska slasher- och stalkerfilmerna THE TEXAS CHAINSAW MASSACRE, FRIDAY THE 13TH och HALLOWEEN. CAMP SLAUGHTER berättar två historier och tyvärr är det inte oväntat den mer intressanta delen om den dysfunktionella och inavlade familjen och dess psykologiska processer som får ge vika alltför tidigt för blod och halshuggningar. Detta var annars något man kunde ha spunnit vidare lite mer på istället för att överfokusera på de tråkiga festerna och låtsasdialogerna mellan de kåta och slaktfärdiga ungdomarna.




”Nu vänder jag mig inte om … nu vänder jag mig om!”



Det märks att det är en lågbudgetfilm. Ofta verkar man ha problem med ljussättningen. Många scener i dagsljus blir antingen helt vita eller gula, vilket vore helt okej om filmen var medvetet impressionistisk. De nattliga, eller mer mörka, scenerna lider av färglöshet och är helt igenom svarta och grå, något som jag inte tyckte var lika illa eftersom filmen får en ganska passande sjaskig dokumentärlook. Gråskalan tycker jag faktiskt förbättrar filmen medan ljussättningen på dagen förvärrar den. En större miss är dock att man inte låter skådisarna tala svenska. Nog för att dessa filmer ska vara kitschiga, men engelskan är väldigt irriterande och löjlig, för att inte tala om huvudpersonernas namn: Håller du inte med om det, ”Fluffy”? Ljudet som helhet är överlag väldigt bra, med läskiga och psykedeliska skrämseleffekter som träffar helt rätt.



Visst känner man pressen från alla filmkritiker att diskvalificera denna film som skrattretande och löjlig. Filmkvaliteten är inte bra (åtminstone inte på bioduken), dialogen är dålig och skådespelarinsatserna knappast lämpade för Oscarsgalan. Specialeffekterna är i alla fall inte så dåliga som man skulle kunna tro och några genuint skrämmande scener går faktist att finna, säkert mycket på grund av den mörka inspelningen. Däremot blir filmen lite tråkig på sina ställen, med för mycket dialog, utdraget festande och marshmallowsätande. Trots det negativa kände jag ett genuint intresse för filmen. Jag kände ett pirr inuti kroppen, en känsla av lust man fick när man var barn och lekte. CAMP SLAUGHTER ser jag i första hand som ett uttryck för skaparglädje och en kärlek för film. Jag ser med glädje hellre dessa så kallade B- och C-filmer med alla sina brister och får en upplevelse än på moderna och perfekta storbudgeterade Hollywoodproduktioner som jag glömmer bort en timme senare. Jag föredrar således filmer med själ.



DVD-premiären är spikad till 5 maj och för dryga 200-lappen får du en dubbeldiskutgåva med extramaterial: videodagbok, featurette, bortklippta scener, outtakes/bloopers, special effects, kommentatorspår, trailers och kortfilmen THE HAUNTING OF CAMP SLAUGHTER.







3 comments:

  1. Mycket intressant att läsa, bror. Du borde gräva oftare i dina arkiv :D

    ReplyDelete
  2. Tack! Jag har faktiskt några recensioner och krönikor sparade från de gamla Darkdisc-dagarna... Nästa gång det blir uppdaterings-torka ska jag kanske klistra upp dem ;-)

    ReplyDelete